Välj en sida

Vid högregrenblock är höger skänkel anatomiskt eller funktionellt defekt så att impulsen inte leds genom denna. Aktivering av höger kammare sker via impulser från vänster kammare, och impulsen sprids (helt eller delvis) utanför retledningssystemet vilket går långsamt och ger därför breda QRS-komplex (≥0,12 s). Kardinalfyndet är QRS-tid ≥0,12 sek med en stor R’-våg i V1 och en bredare och djupare S-våg i V6. Se Figur 99 A.

 

loggain

 

 

EKG-kriterier

  • QRS-tid ≥0,12 sek.
  • Avledning V1-V2: Kammarkomplexet blir M-format. Mer specifikt ses antingen rsr’, rsR’ eller rSR’-mönster (oftast rSR’). Ibland når inte S-vågen hela vägen ner till baslinjen. Andra R-vågen är nästan alltid större och bredare än första r-vågen.
  • Avledning V5, V6, I, aVL: Bred S-våg. S-vågsduration är längre än R-vågsduration eller >0,40 sek i V6 och I.
  • ST-T-förändringar: i V1-V2 ses nedåtsluttande ST-sträcka och inverterade T-vågor. I V5, V6, I och aVL ses positiv T-våg.

Vid inkomplett RBBB är QRS-duration ≥0,110 s men <0,12 s. Notera att en r’-våg i V1-V2 kan vara normalvariant, men då skall QRS-tid vara normal. Eventuella septala q-vågor I V5–V6 påverkas inte av högergrenblock. I sällsynta fall ses bara en bred och hackig R-våg i V1 (den skall då ha en topptid på >0,05 s).

 

Elektrofysiologisk förklaring

Normalt aktiveras båda kammarna samtidigt men EKG-bilden domineras totalt av vänster kammares vektorer. Vid högergrenblock aktiveras höger kammare tillräckligt långt efter vänster kammare för att dess vektorer skall komma till uttryck. Höger kammares vektor blir synlig i den senare delen av QRS-komplexet i form av en R’-våg (vektorn som ger upphov till R’ är riktad framåt höger). Eftersom depolarisationen är störd kommer även repolarisationen påverkas så att ST-T-vektorn blir diskordant. Detta yttrar sig med ST-sänkningar, T-vågsnegativisering (eller bifasisk T-våg) i V1 och V2. I avledning V5, V6 och I ses positiva T-vågor. RBBB ändrar inte el-axeln. Skulle el-axeln vara abnormal talar det för samtidigt fascikelblock. Vänsterställd el-axel talar för samtidig LAFB. Högerställd el-axel talar för samtidig LPFB.

 

Klinisk betydelse

Högergrenblock är vanligt hos äldre och många av patienterna är för övrigt hjärtfriska. Hos yngre är högergrenblock mycket ovanligt. Isolerat högergrenblock hos vuxna utan andra hjärtsjukdomar är i princip betydelselöst. Högergrenblock korrelerar dock med sämre prognos om andra hjärt-kärlsjukdomar föreligger.

Inkomplett högergrenblock är desto vanligare bland friska individer. I en stor kohortstudie med 20 års uppföljning noterades ingen ökad dödlighet men däremot ökad risk för progress till komplett högergrenblock.

 

Orsaker till högergrenblock

Idiopatisk fibros/degeneration i höger skänkel. Kongenitala hjärtsjukdomar. Ischemisk hjärtsjukdom (akut och kronisk). Akut högerkammarbelastning (lungemboli) och obstruktiv lungsjukdom kan orsaka nytillkommet högergrenblock. Hjärtkirurgi kan ge permanent eller övergående högergrenblock. PCI ger ibland övergående högergrenblock. Kardiomyopati (främst hypertrof obstruktiv kardiomyopati. Frekvensberoende aberrant överledning.

 

Ischemidiagnostik vid högergrenblock

Vid högergrenblock kan man diagnostisera patologiska Q-vågor (Q-vågsinfarkt) eftersom den initiala aktiveringen inte förändras signifikant av högergrenblocket. Akut ischemi (ST-T-förändringar) kan också bedömas som vanligt, trots högergrenblock! Notera att högergrenblock med cor pulmonale kan orsaka Q-vågor i högersidiga avledningar eller Q-vågor i inferiora avledningar som kan simulera infarkt.

 

error: Innehållet är skyddat.

Gratis EKG lathund och fickhandbok!

Underlätta EKG-tolkningen med vår fickhandbok och lathund! Den ger en snabb men detaljerad överblick och vägledning. Skicka den direkt till din e-post!

You have Successfully Subscribed!