0% färdig
0/0 Steps
  1. Introduktion till EKG-tolkning
    5 Kapitel
  2. Arytmier
    24 Kapitel
  3. Akut och kronisk ischemisk hjärtsjukdom (kranskärlssjukdom)
    22 Kapitel
  4. Retledningshinder
    9 Kapitel
  5. Hypertrofi och förstoring av förmak och kammare
    5 Kapitel
  6. Läkemedelseffekter, genetiska tillstånd och diverse
    9 Kapitel
  7. Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
    7 Kapitel
  8. Pediatrisk EKG-tolkning
    3 Kapitel
  9. Pacemaker, ICD och CRT
    3 Kapitel
Avsnitt Progress
0% färdig

Principer och kriterier för hjärtinfarkt

Diagnosen akut hjärtinfarkt bygger på tre komponenter: blodprov, EKG och symptom. För att ställa diagnosen akut hjärtinfarkt måste blodprover visa förhöjda nivåer av hjärtskademarkörer. Utöver detta skall det föreligga EKG-förändringar eller symptom som är förenliga med hjärtinfarkt.

Hjärtskademarkörer: bevis på myokardnekros

Vid total ischemi överlever myokardcellerna cirka 20-30 minuter. Efter denna tidsperiod dör cellerna och successivt upplöses cellmembranen varvid hjärtproteiner läcker ut. Inom några timmar efter att infarceringen startat kan man detektera förhöjda nivåer av hjärtmuskelproteiner i blodet. Förekomst av hjärtproteiner i blodet tyder på att det inträffat en hjärtmuskelskada, eftersom myokardceller är mer eller mindre permanenta celler. Dagens analysmetoder är extrent känsliga och kan därför upptäcka mycket små mängder hjärtprotein i blodet. Detta har medfört att vi idag kan upptäcka hjärtinfarkter som är mer än 100 gånger mindre än vad som var möjligt år 2000.

Amerikanska och Europeiska riktlinjer rekommenderar analys av hjärtspecifikt troponin, som har nästan 100% specificitet för myokardvävnad. Oftast används troponin T vilket går att mäta ner till 0.005 ng/mL. Vissa laboratorier använder troponin I. Som övre normalgräns (beslutsgräns) används den 99:e percentilen i en frisk population. Det betyder att ett troponinvärde som är högre än den 99:e percentilen betraktas som förhöjt.

För att ställa diagnosen akut hjärtinfarkt behövs minst två provtagningar där man ser dynamik (sjunkande eller stigande värde) med minst ett värde över beslutsgränsen. Dynamik krävs för att särskilja akut förhöjda värden (t ex hjärtinfarkt) från kroniskt förhöjda värden (t ex njursvikt). I klinisk praxis drar man prover direkt vid ankomst samt efter 6–8 timmar. Om de två första proverna är negativa/inkonklusiva men infarktmisstanke är fortsatt stark, kan ett tredje prov analyseras efter 12-24 timmar. Utöver troponiner kan man analysera CKMB, total CK och MB men dessa proteiner har betydligt lägre specificitet. Figur 67 visar hur nivåerna av troponin och CKMB stiger och sjunker vid akut hjärtinfarkt.

Troponin

Troponin T stiger inom 6 timmar efter myokardskadan och normaliseras oftast inom 7 dagar. Den tröga normaliseringen beror på långsamt fortgående troponinläckage från infarcerat myokard. Ett negativt troponinprov 6 timmar efter den senaste smärtepisoden utesluter med mycket hög sannolikhet akut hjärtinfarkt (utesluter däremot inte instabil angina pectoris). Troponinnivån 16-24 timmar efter insjuknandet kan användas för skattning av infarktstorlek.

Även om troponin är helt myokardspecifikt så förtäljer förhöjda värden inget om orsaken. Troponinstegring kan nämligen orsakas av en rad andra akuta och kroniska tillstånd. En vanlig orsak till stadigt förhöjt (utan dynamik) troponin T och CKMB är kronisk njursvikt.  Troponin I påverkas oftast inte av njursvikt. Man behöver dock inte använda troponin I på njursjuka eftersom dynamiken är det viktiga; om dynamik föreligger med minst ett värde ovanför referensnivån är saken klar.

Differentialdiagnoser vid troponinstegring: Hjärtinfarkt. Njursvikt. Hjärtkontusion eller trauma. Akut eller kronisk hjärtsvikt. Elkonvertering. Takotsubo kardiomyopati. Perimyokardit. Ablation. Supraventrikulär takykardi. Ventrikulär takykardi. Bradyarytmi och AV-dissociation. Stroke/subarachnoidalblödning. Sepsis. Intoxikation. Extrem fysisk ansträngning. Aortadissektion. Rhabdomyolys med kardiell skada. Lungemboli. Svår pulmonell hypertension. Amyloidos. Brännskada. Svårt allmänt sjuka patienter.

CKMB och MB

CKMB (Creatinin-Kinase MB) är bästa alternativet om troponinanalyser inte finns. Beslutsgräns och provtagningsmetodik är den samma som för troponin. CKMB är mindre specifikt eftersom det även finns i skelettmuskulatur. CKMB har dock två fördelar: CKMB stiger fortare än troponin och dessutom normaliseras CKMB redan inom 3 dagar. Den snabba normaliseringen gör CKMB lämplig för diagnostik av reinfarkt (men troponin kan också användas för detta). MB (myoglobin) är ännu mindre specifikt men stiger allra fortast vid akut hjärtinfarkt. Ett normalt MB 3-4 timmar efter insjuknandet utesluter i princip akut hjärtinfarkt.

Du är inte inloggad.

EKG

Akut ischemi yttrar sig alltså genom ST-höjning, ST-sänkning samt T-vågsinvertering. Isolerad T-vågsinvertering (negativa T-vågor utan samtidig ST-deviation) representerar inte akut ischemi, utan snarare post-ischemi (diskuterat tidigare). Manifest infarkt kan orsaka patologiska Q-vågor, förlorad R-vågsamplitud och/eller fragmenterade QRS-komplex. Notera att befintliga riktlinjer inkluderar inte fragmenterade QRS-komplex som ett EKG-kriterium. För övriga EKG-förändringar finns kriterier som skall uppfyllas för att EKG skall vara förenligt med ischemi/infarkt. EKG-förändringarna skall föreligga i minst två anatomiskt angränsande EKG-avledningar. Anledningen till detta är för att det är osannolikt att ischemi/infarkt skulle vara lokaliserad till endast en avledning. Utöver dessa EKG-förändringar betraktas även ett nytillkommet vänstergrenblock, i samband med bröstsmärta, som ett EKG-tecken på ischemi/infarkt.

Symptom

Ett molande, tryckande eller åtstramande obehag, diffust lokaliserat över bröstkorgen och ofta med dragning åt vänster är det klassiska symptomet. Smärtutstrålning till armar, hals, käke och rygg är vanligt. Autonoma symptom som blekhet, kallsvettningar, illamående, kräkningar och/eller ångest är vanligt. Dyspné skall inte försummas och är faktiskt lika vanligt som bröstsmärta bland äldre, i synnerhet kvinnor. Beakta även personer med diabetes eftersom de kan ha nedsatt smärtkänsel. Vid hjärtinfarkt varar smärtan sällan mindre än 20 minuter. Smärtan föreligger även i vila och svarar dåligt på nitroglycerin.

Läs mer: Bedömning av bröstsmärta.

Differentialdiagnoser vid bröstsmärta:

  • Kardiella: Stabil angina pectoris. Akut koronart syndrom (instabil angina pectoris, NSTEMI, STEMI). Perimykokardit. Aortadissektion. Arytmi. Klaffsjukdom. Prinzmetals angina (spasm i kranskärlen). Syndrom X (angina som utretts med angiografi och där kranskärl visat sig vara normala).
  • Pulmonella: Pneumoni. Pleurit. Pneumothorax. Lungemboli. Lunginfarkt.
  • Gastrointestinala: Ulcus ventriculi. Esofageal reflux. Esofagusruptur. Esofagusspasm. Pankreatit. Cholecystit.
  • Muskuloskeletala: Tietzes syndrom. Revbensfraktur. Trauma/kontusion. Postthorakotomi. Neurogen smärta.
  • Psykiatriska: Akut/kronisk stressreaktion. Ångestsyndrom. Depression.
  • Övriga: Bältros. Anemi med sekundär myokardischemi.

Läs mer: Klinisk Bedömning av Bröstsmärta.

Klassifikation av hjärtinfarkt enligt ESC

Ovan beskrevs hjärtinfarkt som följd av akuta koronara syndrom, vilket är det absolut vanligaste, men det finns fler orsaker. European Society for Cardiology (ESC) har definierat fem typer av hjärtinfarkt:

  • Typ 1: Spontan hjärtinfarkt relaterad till ischemi utlöst av en kranskärlsprocess såsom plackerosion, -ruptur, -fissur eller -dissektion.
  • Typ 2: Hjärtinfarkt sekundär till ischemi som beror på obalans mellan syrebehov och syreförsörjning, t ex kranskärlsspasm, anemi, arytmi eller hypotension.
  • Typ 3: Plötslig hjärtdöd med ischemiska symtom, ackompanjerat av nya ST-höjningar eller vänstergrenblock eller verifierad kranskärlstromb (via obduktion/angiografi) men döden inträffade innan blodprover kunde erhållas.
  • Typ 4a: Infarkt i samband med PCI. 
  • Typ 4b: Infarkt associerad med trombos i stent. 
  • Typ 5: Infarkt i samband med CABG (bypass-operation).

Riskstratifiering med EKG

Bland patienter med bröstsmärta korrelerar EKG starkt med risken för akut hjärtinfarkt och 30-dagsmortalitet. Risken stiger gradvis från 1 till 7 som visat i Tabell 3.

Tabell 3. EKG-förändringar och 30-dagars mortalitet vid akuta hjärtinfarkt. Mortaliteten stiger gradvis från 1 till 7.

EKGKLASSIFICERING VID hjärtinfarkt
1Normalt eller ospecifikt EKGNSTEMI
2Isolerade T-vågsinversionerNSTEMI
3ST-sänkningarNSTEMI
4ST-sänkningar med T-vågsinversionNSTEMI
5Nytillkommet eller förmodat nytillkommet vänstergrenblockDenna patientgrupp behandlas som STEMI eftersom en betydande andel har en akut ocklusion och genom att handlägga de som STEMI reducerades mortalitet och morbiditet i randomiserade kliniska prövningar.
6ST-höjningarSTEMI
7ST-höjningar och reciproka ST-sänkningarSTEMI

Vid bröstsmärta och koronara syndrom finns också ett samband mellan antal och magnitud av EKG-förändringarna och risken för hjärtinfarkt och död. Isolerade T-vågsinversioner är som tidigare diskuterat ofta felvärderat av kliniker. Studier visar faktiskt att isolerade T-vågsinverteringar innebär ungefär samma risk för hjärtinfarkt och död som normalt EKG. Risken för död på kort sikt (30 dagar) är högre vid STEMI än vid NSTEMI (7% respektive 3-5% sjukhusmortalitet). På lång sikt är dock NSTEMI associerat med sämre prognos (Figur 68). Förklaringen är sannolikt skillnader i patientkaraktäristika (patienter med NSTEMI är generellt äldre, sjukare, har mer utbredd kranskärlssjukdom osv).

Du är inte inloggad.

Gratis fickhandbok

Gå med i vårt nyhetsbrev och få vår fickhandbok för EKG-tolkning helt gratis.

Lär dig EKG-tolkning på riktigt