…utveckla förmaksflimmer är hög ålder. Övriga riskfaktorer är manligt kön, hypertoni, vänsterkammarhypertrofi, klaffsjukdom, kranskärlssjukdom, kardiomyopati, hjärtsvikt, kongenital hjärtsjukdom, diabetes, rökning, övervikt, obstruktiv sömnapné och kronisk…

Introduktion och patofysiologiska mekanismer Förmaksflimmer (FF) är fortfarande den vanligast förekommande ihållande hjärtarytmin inom klinisk kardiologi och utgör en betydande global hälsobörda. Det är i…

Obesitas Obesitas som systemsjukdom och riskmarkör Obesitas är en kronisk, heterogen sjukdom där mängd, fördelning och funktion hos fettväven påverkar risken för komplikationer. BMI är…

Arytmier EKG Förmakstakykardi är synonymt med ektopisk förmakstakykardi (ectopic atrial tachycardia, EAT) . Vid förmakstakykardi finns antingen ett fokus med ökad automaticitet, en mikro reentry eller…

…nämnt ses förmaksfladder ofta hos patienter med förmaksflimmer men det kan också föreligga isolerat. Förmaksfladder finns i akut , paroxysmal och kronisk form (sistnämnda är sällsynt)…

…Akut understiger 14 dagar, persisterande varar 14–29 dagar och kronisk minst 30 dagar. Indelningen styr utredningen mer än symtomens svårighetsgrad: den akuta diarrén är…

…kan vara djupt andningspåverkad med SpO₂ 99 %, medan en patient med kronisk hypoxi kan vara opåverkad vid 88 %. Två frågor styr handläggningen: hur snabbt kom…

…1. EMBOLIKÄLLOR OCH EMBOLIPOTENTIAL HÖG EMBOLIPOTENTIAL Förmaksarytmier – Särskilt förmaksflimmer och förmaksfladder. Ischemisk hjärtsjukdom Både akut och kronisk ischemisk hjärtsjukdom (inklusive komplikationer) kan föranleda embolier. Vänsterkammaraneurysm…

…leder till stigande LVEDP (left ventricular end diastolic pressure; slutdiastoliskt tryck) och stigande LAP (left atrial pressure). För att hantera detta måste kammaren öka hjärtminutvolymen …

…utsätts för akut volym och tryckbelastning. Då stiger LVEDP (left ventricular end diastolic pressure) och LAP (left atrial pressure). LVEDP stiger eftersom en del av…