KRÄVER MEDLEMSKAPMediaDen normala EKG-kurvan, normalvarianter och patologiska fyndFigur 11. Normala och patologiska Q-vågor.
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaLungcirkulationen och dess regleringDiagram över normala tryck i hjärtats högra sida och lungcirkulationen
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaAndningsmekanik och lungvolymerHistologisk bild av terminal bronkiol, intilliggande arteriol och normala alveoler
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaGrundläggande elektrofysiologiFigur 4. Den klassiska EKG-kurvan och de händelser som avspeglas. På denna registrering ses ett kammarkomplex som består av Q-, R- och S-våg (men en eller flera av dessa kan saknas under normala förhållanden).
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaIntroduktion till elektrokardiologi och EKG-tolkningFigur 4. Översikt av retledningssystemet och impulsens väg genom hjärtat. Till höger i bild syns pacemaker-hierarkin i hjärtat. Samtliga dessa strukturer har alltså automaticitet och kan därför etablera en rytm. Sinusknutan har högst egenfrekvens, vilket förklarar varför den sätter hjärtrytmen under normala omständigheter.
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaEndokrina pankreas och glukoshomeostasDiagram som illustrerar pulsativ insulinsekretion över tid
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaSömnfysiologiIllustration av motoriskt utagerande vid REM sleep behavior disorder
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaAxial spondylartrit (Bechterews sjukdom): diagnostik och behandlingSyndesmofyter över diskutrymmet vid axial spondylartrit
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaSpirometriSpirometri: flöde-volymkurva vid normal, obstruktiv och restriktiv lungfunktion
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaBinjurebarkscancer: diagnostik och behandlingBinjurebarkscancer i periadrenalt fett med normal kontralateral binjure
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaAkut hälseneruptur: diagnostik och behandlingHälseneruptur: Matles test i bukläge
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaGilberts syndrom: diagnostik och klinisk betydelseMild skleral ikterus vid Gilberts syndrom