KRÄVER MEDLEMSKAPMediaBedömning av diastolisk funktion med ekokardiografiGradering diastolisk funktion dysfunktion hjartsvikt ea kvot e a 1
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaFysiologin bakom hjärt-lungräddning (HLR)Överlevnad som en funktion av tid till HLR och tid till defibrillering.
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaEKG-avledningar och avledningssystemFigur 2. Elektrokardiografen skapar en avledning genom att jämföra potentialskillnaden i två mätpunkter. Den ena punkten är explorerande och utgörs alltid av en elektrod. Referenspunkten kan utgöras av en elektrod eller en sammankoppling av flera elektroder. Hjärtat ”betraktas” från den explorerande elektrodens vinkel eftersom elektrokardiografen är konstruerad så att en depolarisationsvåg i riktning mot denne ger positiv utslag på EKG-kurvan.
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaBedömning av arbetsprovet (arbets-EKG): från EKG till symptomMätpunkter och tolkning av ST-sänkning vid arbetsprov
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaRegional kontraktil funktionUCG ukg ekokardiografi vanster kammare segment kranskarl
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaDiastolisk hjärtfunktion (diastole)Diastolisk vansterkammarfunktion funktion hjartsvikt hfpef hefpef 1
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaST-T-förändringar vid ischemi: ST-sänkning, ST-höjning, T-vågsinverteringFigur 1. Samband mellan aktionspotentialen och EKG-kurvan. Ischemi påverkar ST-T-sträckan. ST-höjning och ST-sänkning mäts som regel i J punkten. I vissa situationer är det aktuellt att använda J-60 eller J-80 punkten (exempelvis vid arbets-EKG).
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaMyokardfibrillernas struktur & funktionMyokardium ekokardiografi endokardium epikardium subendokardium fibrer kontraktion 1
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaArbetsprov på cykelergometerArbetsprov: uppåtsluttande, horisontell och nedåtsluttande ST-sänkning