37 träffar
MediaST-T-förändringar vid ischemi: ST-sänkning, ST-höjning, T-vågsinvertering
Figur 1. Samband mellan aktionspotentialen och EKG-kurvan. Ischemi påverkar ST-T-sträckan. ST-höjning och ST-sänkning mäts som regel i J punkten. I vissa situationer är det aktuellt att använda J-60 eller J-80 punkten (exempelvis vid arbets-EKG).MediaST-sänkningar: akut ischemi & differentialdiagnoser
Figur 71. Atlas över ST-sänkningar.MediaSTEMI (ST-höjningsinfarkt) – EKG, Diagnos, Kriterier, Behandling och Uppföljning
ST hojningsinfarkt PCI fibrinolys STEMI reperfusion kriterier indikationer kontraindikationer dos doseringMediaElkonvertering och defibrillering av arytmier
ST-höjning efter el-konverteringMediaTest: EKG-test 6
ST-höjningar och hyperakuta T-vågor vid takotsubokardiomyopatiMediaTest: EKG-övning test
Anterior ST-höjningsinfarkt (1)MediaBedömning av arbetsprovet (arbets-EKG): från EKG till symptom
Patologisk ST-sänkning under arbetsprov, V4–V6MediaTest: EKG-körkort
STEMI med ST-höjningar anteriort, inferiort, lateralt och posterolateraltMediaNytt genetiskt syndrom med hög risk för maligna arytmier identifierat med EKG
Utbredd ST-sänkning vid nytt ärftligt arytmisyndromMediaArbetsprov på cykelergometer
Arbetsprov: belastning, ST-nivå och blodtryck över hela provetMediaDigitalis (digoxin) - Arytmier och toxicitet
Figur 104. Bågformade ST-sänkningar vid digitalisbehandling.MediaDen normala EKG-kurvan, normalvarianter och patologiska fynd
Figur 12. Mätning av ST-höjning och ST-sänkning och principen för ST-deviation under akut myokardischemi och hjärtinfarkt.MediaElektrolytrubbningar
Figur 79. Hyperkalemi med ST-höjningar.MediaTest: EKG-test 5
Högergrenblock med ST-höjningsinfarktMediaTest: EKG-test 2
Morfologier av ST-höjningMediaTest: EKG-test 3
Perimyokardit med diffusa ST-höjningar, 12-avledningarMediaAtlas
ecg 01 st elevationMediaAtlas
ecg 02 st depressionMediaKranskärl och infarktlokalisation med EKG
Figur 86. Posterolateral transmural ischemi ger ST-höjningar posterior (V7–V9) och ST-sänkningar i V1–V2 (eventuellt V3).MediaGenomgången hjärtinfarkt: patologiska Q-vågor och R-vågor
Exempel på patologiska Q-vågor. Två patientfall med inferior ST-höjningsinfarkt där patienterna redan vid ankomst uppvisade inferior Q-vågsutveckling.MediaKlassificering av akuta koronara syndrom (AKS) och hjärtinfarkt
Hjartinfarkt akuta koronara syndrom AKS infarkt STEMI NSTEMI instabil angina ST hojning sankning EKGMediaVänstergrenblock vid akuta koronara syndrom: Sgarbossakriterier
Figure 1B. Modifierade Sgarbossa kriterier innebär att det tredje kriteriet ersätts med ett kriterium där ST-deviationens amplitud ställs i relation till QRS-komplexets amplitud.MediaT-vågsförändringar: negativa T-vågor (T-vågsinvertering), flacka T-vågor, hyperakuta T-vågor
Patient med pågående bröstsmärtor vars EKG visar de Winters tecken. Notera uppåtsluttande ST-sänkningar och höga breda T-vågor (hyperakuta T-vågor).MediaAtlas
NSTEMI, bröstavledningarnaMediaAtlas
de Winter-mönster, 12-avlednings-EKGMediaAtlas
Vänsterkammarhypertrofi med P mitraleMediaHypotermi
Figur 84. Osborns våg (J-våg).MediaAccidentell hypotermi: bedömning och behandling
Osbornvågor (J-vågor), extremitetsavledningarnaMediaEKG vid reperfusion
Figur 73. Det elektrokardiografiska naturalförloppet vid STE-AKS.MediaPerikardit, myokardit & perimyokardit: orsaker, EKG, behandling
Figur 78. Perimyokardit.MediaSinusarrest & sinushämning
SinusarrestMediaVentrikulära extraslag (VES)
Ventrikulära extraslag i bigeminiMediaAtrioventrikulär re-entry takykardi (AVRT) och preexcitation (WPW)
AVRT exempel