KRÄVER MEDLEMSKAPMediaHudbiopsi — stans, shave och excisionHudbiopsi: biopsidjup vid shave, stans och excision
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaFysiologiska mekanismer & myokardischemi under arbetsprovSlagvolym och hjärtfrekvens vid ökande hjärtminutvolym
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaEKG vid reperfusionFigur 73. Det elektrokardiografiska naturalförloppet vid STE-AKS.
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaVänstergrenblock vid akuta koronara syndrom: Sgarbossa kriterierFigure 1A. Sgarbossas kriterier för akut hjärtinfarkt vid vänstergrenblock. Studier visar att ≥3 poäng ger en sensitivitet på 20-36% och specificitet på 90-98%
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaÖgonundersökning och främmande kropp i korneaFluoresceinmönster vid korneaskada
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaFysiologin bakom hjärt-lungräddning (HLR)Dekompressionsfasen vid hjärt-lungräddning
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaNäsblödning — kompression, kauterisering och främre tamponadKompressionsgrepp vid näsblödning: rätt och fel
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaBedömning av arbetsprovet (arbets-EKG): från EKG till symptomResultatöversikt vid arbetsprov
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaKedjan som räddar liv vid hjärtstoppÖverlevnad vid 1 år bland personer som överlevde 30 dagar efter hjärtstopp utanför sjukhus (Kragholm et al).
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaMedvetslöshet, medvetandesänkningHandläggning enligt ABCDE vid medvetandesänkning
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaBedömning av troponin I (TnI) och troponin T (TnT) vid misstänkt akut koronart syndrom (hjärtinfarkt)0 h/1 h-algoritm för troponin vid misstänkt akut koronart syndrom
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaDix–Hallpikes test och Epleys manöverBåggångar och otokonier vid godartad lägesyrsel
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaSTEMI (ST-höjningsinfarkt) – EKG, Diagnos, Kriterier, Behandling och UppföljningExempel på EKG vid ST-höjningsinfarkt (STEMI), 1
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaNytt genetiskt syndrom med hög risk för maligna arytmier identifierat med EKGUtbredd ST-sänkning vid nytt ärftligt arytmisyndrom
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaST-T-förändringar vid ischemi: ST-sänkning, ST-höjning, T-vågsinverteringFigur 1. Samband mellan aktionspotentialen och EKG-kurvan. Ischemi påverkar ST-T-sträckan. ST-höjning och ST-sänkning mäts som regel i J punkten. I vissa situationer är det aktuellt att använda J-60 eller J-80 punkten (exempelvis vid arbets-EKG).
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaHjärttamponad (elektrisk alternans)Figur 109. Elektrisk alternans vid hjärttamponad med 4 cm perikardvätska och hemodynamisk påverkan.
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaEKG-avledningar och avledningssystemFigur 16. Högersidiga bröstavledningar vid högerkammarinfarkt. Dessa avledningar bör anbringas vid inferior infarkt för att utröna om även höger kammare drabbats.
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaSTEMI (STE-AKS) utan ST-höjningarFigur 16. Högersidiga bröstavledningar vid högerkammarinfarkt. Dessa avledningar bör anbringas vid inferior infarkt för att utröna om även höger kammare drabbats.
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaDen normala EKG-kurvan, normalvarianter och patologiska fyndFigur 4. Patofysiologi vid förlängd och förkortad PQ-tid.
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaDiagnostik och handläggning av takyarytmier (takykardi)Figur 58. Tankegång vid handläggning av takyarytmier.
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaPrinciper för infarktdiagnostikFigur 68. Mortalitet vid akuta koronara syndrom från GUSTO-II studien.
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaMediabiblioteketGenerellt flacka T-vågor vid huvudstamsstenos, bröstavledningar
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaMediabiblioteketGenerellt flacka T-vågor vid huvudstamsstenos, extremitetsavledningar
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaInjektionsteknik — intramuskulärt, subkutant och intradermaltInjektionsteknik: nålvinkel och djup vid im, sc och id injektion
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaNagelprocedurer — paronyki, nedväxt nagel och subungualt hematomLedningsanestesi av finger: insticksställen vid grundfalangens bas
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaMjukdelsinjektion med kortisonMjukdelsinjektion: kanylens riktning vid axel, armbåge och handled
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaSpirometriSpirometri: flöde-volymkurva vid normal, obstruktiv och restriktiv lungfunktion