Välj en sida

Posterolateral ST-höjningsinfarkt

Synonym: inferobasal ST-höjningsinfarkt

Hjärtat är roterat cirka 30 grader åt vänster i thorax. Detta gör att den basala delen av vänster kammares laterala vägg (dvs posterolaterala väggen) hamnar långt bak i thorax (Figur 84). Vid akut transmural ischemi i den posterolaterala väggen blir ST-vektorn riktad bakåt (mot ryggen) och där finns ingen explorerande elektrod. Således registreras (oftast) inga ST-höjningar vid posterolateral STE-AKS. Lyckligtvis brukar avledning V1–V3 (ibland även V4) upptäcka ST-vektorn som är riktad mot ryggen. Dessa avledningar visar då ST-sänkningar (som alltså är reciproka förändringar).

Om den terminala delen av T-vågen är positiv ökar det sannolikheten för att det rör sig om posterolateral STE-AKS. Ibland ses dessutom höga R-vågor i V1–V3. Dessa R-vågor är reciproka förändringar eftersom de orsakas av posterolaterala Q-vågor. Ibland ses faktiskt ST-höjningar i II, aVF, III och/eller V6.

Amerikanska riktlinjer rekommenderar att patienter med ST-sänkning i V1–V3 skall handläggas som STE-AKS om de har bröstsmärta eller andra symptom förenliga med ischemi. De rekommenderar också att man anbringar avledningarna V7–V9 för att påvisa ST-höjningarna. Risken för att det egentligen är en NSTE-AKS med ST-sänkningar är väldigt liten eftersom NSTE-AKS sällan orsakar ST-sänkningar i endast dessa avledningar.

EKG-kriterium för posterolateral STE-AKS/STEMI:

ST-höjning i V7-V9: ≥0,5 mm i minst en avledning (män och kvinnor).

För att differentiera posterolateral STE-AKS från högerkammarhypertrofi (som också ger höga R-vågor i V1-V3 samt ST-sänkningar) används enkla tumregler: vid högerkammarhypertrofi är el-axeln högerställd och själva ST-sträckan buktar oftast uppåt (i Figur 84 buktar ST-sträckan nedåt I V2–V3). Den terminala delen av T-vågen är inte positiv vid högerkammarhypertrofi.

 

loggain

 

 

Högerkammarinfarkt

En proximal ocklusion i höger kranskärl kan orsaka högerkammarinfarkt men detta är ovanligt. Ingen av avledningarna i ett konventionellt 12-avlednings-EKG är optimal för höger kammare. Ofta syns ST-höjningar i V1 och ibland V2 (i så fall skall höjningen vara högst i V1) men V4R och V3R krävs för optimal diagnostik. ST-höjning >1 mm med positiv T-våg i V4R är det mest sensitiva fyndet. Infarcering av den tunna högerkammarväggen går dock fortare och ST-höjningarna kvarstår sällan efter 6 timmar. För V3R och V4R är gränsen för ST-höjning ≥0,5 mm för män och kvinnor, undtaget män under 30 års ålder där ≥1 mm är gränsen. ST-höjningarna kan dock sträcka sig ända bort till V5R och V6R. Misstanke om högerkammarinfarkt väcks vid inferior infarkt med ST-höjningar i V1 och eventuellt V2. Se figur nedan för avledningsplacering.

EKG-kriterier för högerkammarinfarkt (STE-AKS/STEMI):

För V3R och V4R är gränsen för ST-höjning ≥0,5 mm för män och kvinnor, undtaget män under 30 års ålder där ≥1 mm är gränsen.

 

loggain

 

 

Vänstergrenblock

Personer med bröstsmärta och nytillkommet vänstergrenblock har ofta en total ocklusion som behöver åtgärdas med PCI. Detta tillstånd kan således betraktas som ekvivalent med STE-AKS och detta omtalas här.

error: Innehållet är skyddat.