Välj en sida

Synonym: apical ballooning syndrome, transient left ventricular apical ballooning syndrome, ampulla cardiomyopathy, broken heart syndrome, brustet hjärta, stress cardiomyopathy, stress-induced cardiomyopathy.

Takotsubo kardiomyopati karaktäriserades första gången i Japan 1991. Patienterna, som oftast är äldre kvinnor, insjuknar med bröstsmärtor dyspnea och eventuellt hemodynamisk påverkan. EKG visar typiskt lokaliserade ST-höjningar, T-vågsnegativisering och/eller Q-vågor och det föreligger förhöjda nivåer av hjärtskademarkörer. Syndromet är således svårt att särskilja från akut ST-höjningsinfarkt och patienterna transporteras som regel omedelbart till angiografi, där man inte kan upptäcka någon ocklusion. Takotsubo kardiomyopati är nämligen inget ischemiskt tillstånd (även om 14% av patienterna har signifikant kranskärlssjukdom). Vid kontrastinjektion kan angiografören istället upptäcka att vänster kammares konturer är förändrade; apikala delar av kammaren ser ballonerad ut och liknar en japansk bläckfiskfälla (därav takotsubo). Ejektionsfraktionen är oftast påverkad och patienten kan bli hemodynamiskt isntabil.

Studier från USA och Japan har estimerat att ca 2% av patienter med förmodad ST-höjningsinfarkt har takotsubo kardiomyopati. 30-dagars mortaliteten är cirka 4% vid takotsubo kardiomyopati. Långtidsöverlevnaden är jämförbar med Non-STEMI.

Man vet inte vad som orsakar takotsubo kardiomyopati. Över 80% av patienterna är kvinnor och den absoluta majoriteten över 50 år (alla åldrar kan dock drabbas). Nästan 70% av fallen debuterar i samband med svår emotionell eller fysisk stress. Resterande 30% saknar en akut stressor. Man har postulerat flera tänkbara patofysiologiska mekanismer, däribland kranskärlsspasm, dysfunktionell kapillärfunktion, katekolamintoxicitet osv. Sistnämnda hypotesen stöttas av att 75% av patienterna har förhöjda nivåer katekolaminer i plasma.

EKG vid takotsubo kardiomyopati

80% av patienterna har lokaliserade ST-höjningar, framför allt i bröstavledningarna. 64 % av patienterna har T-vågsförändringar och Q-vågor ses hos 32%. Man har föreslagit en rad diagnoskriterier för att differentiera takotsubo från akut hjärtinfarkt men inget av dessa är tillfredsställande. N. Johnsson et al (Int J Cardiol, 2011) anländer till slutsatsen att kriterier inte är tillräckligt specifika eller sensitiva för att nyttjas och koronarangiografi bör skilja syndromen. Troponinerna är endast vagt förhöjda i förhållande till klinisk bild (80% av patienterna har förhöjda hjärtskademarkörer).

error: Innehållet är skyddat.

Gratis EKG lathund och fickhandbok!

Underlätta EKG-tolkningen med vår fickhandbok och lathund! Den ger en snabb men detaljerad överblick och vägledning. Skicka den direkt till din e-post!

You have Successfully Subscribed!