0% färdig
0/0 Steps
  1. Introduktion till EKG-tolkning
    5 Kapitel
  2. Arytmier
    24 Kapitel
  3. Akut och kronisk ischemisk hjärtsjukdom (kranskärlssjukdom)
    22 Kapitel
  4. Retledningshinder
    9 Kapitel
  5. Hypertrofi och förstoring av förmak och kammare
    5 Kapitel
  6. Läkemedelseffekter, genetiska tillstånd och diverse
    9 Kapitel
  7. Det kliniska arbetsprovet (arbets-EKG)
    7 Kapitel
  8. Pediatrisk EKG-tolkning
    3 Kapitel
  9. Pacemaker, ICD och CRT
    3 Kapitel
Avsnitt Progress
0% färdig

Tidig repolarization (early repolarization)

I befolkningen har cirka 5–13% tidig repolarisation på EKG (70% är män). Tidigare trodde man att tidig repolarisation var ofarligt och att det berodde på att repolarisationen startat för tidigt (EKG-bilden kan ge ett sådan intryck). Numera vet man att tidig repolarisation – särskilt om EKG-förändringarna föreligger i avledning II, aVF och III – är associerat med uppkomst av idiopatiskt ventrikelflimmer och 3–5 gånger ökad risk för hjärtstillestånd. Vidare har man inte lyckats bevisa att repolarisationen faktiskt startar tidigare hos dessa individer.

ST-höjningarna har som regel konkav ST-sträcka och brukar vara mest uttalade i bröstavledningarna. T-vågorna är höga. Kardinalfyndet är förekomsten av en puckel eller en sluttning vid övergången från R-våg till ST-sträckan (se Figur 75). Puckeln ligger helt och hållet ovanför baslinjen och sluttningen börjar innan baslinjen är nådd.

Man använder beteckningarna Jstart, Jmax, Jslut för att beskriva puckeln/sluttningen. Dessa saknar dock klinisk relevans, bortsett från att i händelse av bröstsmärta skall ST-höjningen mätas i Jslut.

Kriterier för tidig repolarisation:

  • Puckel eller sluttning när R-våg övergår i ST-sträcka. ST-höjning föreligger nästan alltid.
  • Jmax 1 mm i två eller fler anatomiskt intilliggande avledningar (V1–V3 räknas inte).
  • QRS-tid <120 ms.
Du är inte inloggad.

Tidig repolarisation är vanligare bland idrottare och fysisk aktiva personer. Vad beträffar ärftlighet och involverade gener återstår mycket att lära. Man vet att det finns autosomalt dominanta former (med nedsatt penetrance) av tidig repolarisation.

Riskstratifiering

Den starkaste riskfaktorn för uppkomst av ventrikelflimmer är förekomst av tidig repolarisation i avledning II, III och aVF. J-punktens nivå förefaller också vara associerad med risk; ju högre J-punkt desto större risk för ventrikelflimmer. Studier talar också för att ST-sträckans lutning är av relevans. Personer med horisontell eller nedåtsluttande ST-sträcka har högre risk för ventrikelflimmer, jämfört med en uppåtsluttande ST-sträcka.

Nedanstående EKG visar mycket uttalad tidig repolarisation med J-vågor inferiort och ett inkomplet högersidigt skänkelblock.

Du är inte inloggad.

Behandling och omhändertagande

Tidig repolarisation på EKG utgör ingen indikation för behandling. Även om den relativa risken för ventrikelflimmer är ökad 3–5 gånger så är den absoluta risken på individnivå extremt liten (ventrikelflimmer är sällsynt i befolkningen). Behandling med ICD är aktuellt om patienten erfarit ventrikelflimmer eller hjärtstillestånd.

Gratis fickhandbok

Gå med i vårt nyhetsbrev och få vår fickhandbok för EKG-tolkning helt gratis.

Lär dig EKG-tolkning på riktigt