Klinisk bakgrund
Generaliserat ångestsyndrom är vanligt i primärvård men förblir ofta oupptäckt. Patienterna söker ofta för somatiska besvär snarare än för oro i sig, och tiden per konsultation räcker sällan för en fullständig diagnostisk intervju. GAD-7 fyller funktionen som ett snabbt självrapporterat screeninginstrument som kan komplettera den kliniska bedömningen och ge en grov gradering av symtomens svårighetsgrad. Instrumentet är inte avsett att ställa diagnos, utan att vägleda beslutet om vidare diagnostisk utredning eller behandlingsinsats.
Beräkning av GAD-7
GAD-7 består av sju frågor som täcker kärnsymtomen vid generaliserat ångestsyndrom, mätt över de senaste två veckorna. Varje fråga poängsätts 0 till 3 enligt fyra svarsalternativ: "Inte alls" (0), "Flera dagar" (1), "Mer än hälften av dagarna" (2) och "Nästan varje dag" (3). Totalpoängen beräknas som:
där är poängen för fråga , med intervall 0 till 21. De sju frågorna är:
- Känt sig nervös, ångestfylld eller på helspänn (senaste 2 veckorna)
- Inte kunnat sluta eller kontrollera oro (senaste 2 veckorna)
- Oroat sig för mycket om olika saker (senaste 2 veckorna)
- Svårt att slappna av (senaste 2 veckorna)
- Varit så rastlös att det är svårt att sitta still (senaste 2 veckorna)
- Lätt blivit irriterad eller lättretad (senaste 2 veckorna)
- Känt rädsla som om något hemskt skulle kunna hända (senaste 2 veckorna)
Gränsvärdena är 5, 10 och 15 för lindrig, måttlig respektive uttalad ångest. Ett värde på 10 eller högre används som tröskel för troligt generaliserat ångestsyndrom.
GAD-7 togs fram av Spitzer med flera i en kriteriestandardiserad studie i 15 primärvårdskliniker i USA, november 2004 till juni 2005 [1]. Totalt 2740 vuxna patienter fyllde i frågeformuläret, varav 965 genomgick en telefonintervju med en mentalhälsoprofessionell inom en vecka. Diagnos enligt GAD-7 jämfördes med oberoende klinisk diagnos. Vid cut-off ≥10 uppnåddes en sensitivitet på 89 procent och en specificitet på 82 procent för generaliserat ångestsyndrom [1]. Ökande poäng korrelerade starkt med funktionsnedsättning över flera domäner, och faktoranalys bekräftade att ångest och depression utgjorde separata dimensioner.
Tolkning i praktiken
GAD-7-poängen ska tolkas i sitt kliniska sammanhang, inte isolerat. Följande band gäller:
| Poäng | Svårighetsgrad | Klinisk handling |
|---|---|---|
| 0–4 | Minimal ångest | Ingen åtgärd krävs utifrån instrumentet. Upprepa vid behov vid nydebuterade besvär. |
| 5–9 | Lindrig ångest | Klinisk bedömning avgör. Överväg psykoedukation, självhjälpsmaterial eller vänta och se. Uppföljning rekommenderas. |
| 10–14 | Måttlig ångest | Troligt generaliserat ångestsyndrom. Diagnostisk bekräftelse och behandlingsövervägande indicerat. |
| 15–21 | Uttalad ångest | Troligt generaliserat ångestsyndrom med hög symtombörda. Aktiv behandling indicerat, överväg remiss till specialistpsykiatri vid behov. |
Ett värde under 10 utesluter inte generaliserat ångestsyndrom med säkerhet, särskilt inte i populationer med låg prevalens. Ett värde på 10 eller högre är inte en diagnos, utan en indikation på att strukturerad diagnostisk intervjus bör övervägas.
Validering och prestanda
Den hittills mest heltäckande sammanställningen är en Cochrane-systematisk översikt från 2025, som inkluderade 48 studier med 19 228 deltagare från 27 länder och 24 språk [2]. Vid den rekommenderade tröskeln ≥10 för att identifiera generaliserat ångestsyndrom var den sammanvägda sensitiviteten 0,64 (95 procent KI 0,56 till 0,72) och specificiteten 0,91 (95 procent KI 0,87 till 0,93) [2]. AUC uppgick till 0,86 (95 procent KI 0,84 till 0,88) [2]. Detta är betydligt lägre sensitivitet än i härledningskohorten, där samma tröskel gav 89 procent. Skillnaden förklaras delvis av att härledningsstudien använde en enda, homogen primärvårdspopulation, medan Cochrane-översikten inkluderade studier från såväl allmänna som specifika kliniska populationer, bland annat patienter med epilepsi, cancer och hjärtkärlsjukdom.
För att identifiera "any anxiety disorder", det vill säga ångestsyndrom av alla slag, var prestandan sämre: sensitivitet 0,48 (95 procent KI 0,40 till 0,57) och specificitet 0,91 vid tröskel ≥10, med AUC 0,80 [2]. Detta återspeglar att GAD-7 konstruerats för generaliserade oro- och spänningssymtom och inte fångar undvikandesymtom, panikattacker eller situationsbunden rädsla lika väl.
En primärvårdsvalidering från Lettland med 1467 deltagare och MINI som referensstandard fann att den optimala tröskeln för generaliserat ångestsyndrom låg lägre än 10, nämligen ≥6, med sensitivitet 71,9 procent, specificitet 76,3 procent och AUC 0,799 [3]. För social fobi och agorafobi var diskriminationen märkbart svagare [3]. Cronbachs alfa var 0,86, vilket överensstämmer med internationella fynd och talar för god inre konsistens [3].
Heterogeniteten mellan studier är påtaglig, och Cochrane-författarna understryker att de sammanvägda skattningarna ska tolkas som grova genomsnitt [2]. Prestandan kan avvika betydligt i specifika populationer.
Begränsningar
GAD-7 är ett screeninginstrument och kan inte ersätta en strukturerad diagnostisk intervju. Vid tröskel ≥10 är ungefär hälften av positiva fall falskt positiva i en population med 12 procents prevalens, enligt Cochrane-översiktens illustration [2]. Samtidigt missas cirka 4 procent av dem som faktiskt har generaliserat ångestsyndrom [2].
Instrumentet fångar i första hand generaliserade oro- och spänningssymtom. För paniksyndrom, social fobi, agorafobi och posttraumatiskt stressyndrom är sensitiveten låg, och GAD-7 bör inte användas som ensamt screeningverktyg för dessa diagnoser [2, 3].
Sju av sju frågor är rent psykologiska, vilket minskar risken för att somatisk sjukdom ger falskt förhöjda poäng. Samtidigt kan somatisk sjukdom med ångestliknande symtom, till exempel hyperthyreos eller kardial arytmi, driva upp poängen och leda till felaktig tolkning om inte klinisk bedömning läggs ovanpå.
GAD-7 mäter symtom de senaste två veckorna. Ångestsymtom kan fluktuera, och en enstaka mätning kan både överskatta och underskatta den underliggande symtomnivån. Upprepad mätning kan vara motiverad, särskilt vid gränsvärden.
Instrumentet är validerat för vuxna. För äldre och ungdomar saknas robusta separata valideringsdata, och tröskelvärdena kan behöva justeras ned i primärvårdspopulationer där symtomens svårighetsgrad generellt är lägre än i psykiatriska specialistkliniker [3].
Källor
- Spitzer RL, Kroenke K, Williams JB, Löwe B. A brief measure for assessing generalized anxiety disorder: the GAD-7. Arch Intern Med. 2006;166(10):1092-7. PMID: 16717171
- Aktürk Z, Hapfelmeier A, Fomenko A m.fl. Generalized Anxiety Disorder 7-item (GAD-7) and 2-item (GAD-2) scales for detecting anxiety disorders in adults. Cochrane Database Syst Rev. 2025;3:CD015455. PMID: 40130828
- Renemane L, Ķīvīte-Urtāne A, Rancāns E. The reliability and diagnostic accuracy of the GAD-7 and GAD-2 for the most prevalent anxiety disorders in Latvian primary care. Front Psychiatry. 2026;17:506503. PMID: 42483096