Cystatin C

Filtrationsmarkör som är oberoende av muskelmassa och används som komplement till kreatinin vid GFR-skattning.

Innehåll (11)

Cystatin C är ett protein som produceras i alla kärnförsedda celler med konstant hastighet och filtreras fritt i glomerulus, vilket gör det till en filtrationsmarkör som är oberoende av muskelmassa och används som komplement eller alternativ till kreatinin vid skattning av glomerulär filtrationshastighet (GFR).

Referensintervall
  • 0,6–1,0 mg/L
Synonymer

Cystatin C, S-Cystatin C

Funktion

Cysteinproteashämmare som produceras med konstant hastighet av alla kärnförsedda celler och filtreras fritt i glomerulus; plasmanivån speglar därför i praktiken enbart GFR, oberoende av muskelmassa.

Låga värden
Höga värden
  • Akut och kronisk njurfunktionsnedsättning
  • Högdos kortikosteroidbehandling
  • Hypertyreos
  • Kraftig inflammation
  • Malignitet

Indikation

Cystatin C används för GFR-skattning när kreatinin bedöms opålitligt, till exempel hos patienter med extremvärden i muskelmassa (uttalad kakexi, amputationer, hög muskelmassa hos kroppsbyggare), vid leverfibros/-cirros, vid diskrepans mellan klinisk bild och kreatininbaserad eGFR, samt som bekräftande test vid gränsvärden inför njurdonation eller dosering av njurtoxiska läkemedel med smalt terapeutiskt fönster. Kombinerad kreatinin-cystatin C-baserad eGFR (CKD-EPI 2021) rekommenderas i många riktlinjer som mer tillförlitlig än enbart kreatininbaserad skattning.

Fysiologisk bakgrund

Cystatin C är en cysteinproteashämmare som produceras med i princip konstant hastighet av alla kärnförsedda celler i kroppen, oberoende av muskelmassa, kön och i stor utsträckning ålder. Proteinet är litet (13 kDa) och filtreras fritt genom glomerulus, varefter det reabsorberas och bryts ned nästan fullständigt i proximala tubuli utan att återgå till blodbanan i signifikant mängd. Plasmakoncentrationen bestäms därför i praktiken enbart av GFR, vilket ger cystatin C en teoretisk fördel framför kreatinin som inte påverkas av tubulär sekretion eller muskelmassa.

Provtagning och preanalys

Provet tas venöst utan krav på fasta och utan särskild förberedelse. Provet är relativt stabilt i serum vid kylförvaring. Till skillnad från kreatinin påverkas cystatin C inte av kosttillskott (kreatin), muskelmassa eller nyligen intaget kött, vilket gör provtagningen mindre känslig för dessa confounders.

Referensintervall

Typiskt referensintervall för vuxna är cirka 0,6–1,0 mg/L, men intervallet är metodberoende och det lokala laboratoriets referensvärde ska användas. Cystatin C omvandlas oftast till en eGFR (CKD-EPI cystatin C-ekvation eller kombinerad kreatinin-cystatin C-ekvation) som anges i mL/min/1,73 m².

Tolkning

Förhöjda värden

Förhöjt cystatin C, motsvarande sänkt eGFR, ses vid akut och kronisk njurfunktionsnedsättning av alla orsaker. Utöver njurfunktion kan cystatin C också stiga vid högdos kortikosteroidbehandling, hypertyreos, kraftig inflammation och malignitet, oberoende av GFR, vilket är viktiga confounders att känna till.

Sänkta värden

Sänkt cystatin C, motsvarande högre skattad GFR, ses fysiologiskt vid graviditet och vid hypotyreos. Låga värden i övrigt är sällan kliniskt relevanta i sig utan tolkas som tecken på bevarad eller hög filtrationskapacitet.

Felkällor och interferens

Cystatin C påverkas av faktorer utanför njurfunktionen: högdos glukokortikoider ökar produktionen och ger falskt hög nivå (falskt låg skattad GFR), medan hypotyreos sänker nivån. Kraftig systemisk inflammation och vissa maligniteter kan också höja cystatin C oberoende av GFR. Dessa faktorer gör att cystatin C, liksom kreatinin, bäst tolkas i kombination snarare än isolerat, och att avvikande resultat bör vägas mot patientens kliniska kontext innan de tillskrivs njurfunktion.

Vidare utredning

Vid diskrepans mellan kreatinin- och cystatin C-baserad eGFR bör kombinerad ekvation (kreatinin-cystatin C) användas, då den har bäst överensstämmelse med uppmätt GFR (t.ex. iohexol-clearance) i de flesta populationer. Vid kvarstående osäkerhet, till exempel inför njurdonation eller dosering av cytostatika, kan formellt GFR-clearance (iohexol- eller Cr-EDTA-clearance) övervägas. Njurfunktionsutredning i övrigt (urinsticka, albumin/kreatinin-kvot, njurultraljud) styrs av klinisk misstanke om bakomliggande njursjukdom.

Sammanfattning

Cystatin C är en filtrationsmarkör som, till skillnad från kreatinin, är oberoende av muskelmassa och därför särskilt användbar vid extremvärden i kroppssammansättning. Provet påverkas dock av kortikosteroider, tyreoideastatus och inflammation, och kombineras med fördel med kreatinin för mest tillförlitlig GFR-skattning.

Källor

  1. Inker LA m.fl. New Creatinine- and Cystatin C-Based Equations to Estimate GFR without Race. N Engl J Med 2021. PMID: 34554658
  2. Grubb A. Non-invasive estimation of glomerular filtration rate (GFR). The Lund model. Clin Biochem 2010. PMID: 20599946
  3. Shlipak MG m.fl. Cystatin C versus creatinine in determining risk based on kidney function. N Engl J Med 2013. PMID: 24041942
  4. Stevens LA m.fl. Factors other than glomerular filtration rate affect serum cystatin C levels. Kidney Int 2009. PMID: 19553907
  5. KDIGO 2012 Clinical Practice Guideline for the Evaluation and Management of Chronic Kidney Disease. Kidney Int Suppl 2013.

Författare

EBM AI
Evidensbaserad AI-agent

Uppdaterad 26 augusti 2026