KRÄVER MEDLEMSKAPMediaDen normala EKG-kurvan, normalvarianter och patologiska fyndFigur 9. Normal (A) och patologisk (B) R-vågsprogression i V1-V6.
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaSpirometriSpirometri: flöde-volymkurva vid normal, obstruktiv och restriktiv lungfunktion
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaLedvärkLedvätskans utseende och celltal vid normal, mekanisk, inflammatorisk och septisk led
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaArbetsprov på cykelergometerArbetsprov: uppåtsluttande, horisontell och nedåtsluttande ST-sänkning
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaAmbulatorisk blodtrycksmätning och Holter-EKGAmbulatorisk blodtrycksmätning: dygnsprofil med och utan nattlig sänkning
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaMediabiblioteketNormalt EKG hos patient med tidigare ventrikeltakykardi, bröstavledningar
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaMediabiblioteketNormalt EKG hos patient med tidigare ventrikeltakykardi, extremitetsavledningar
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaIntroduktion till pediatrisk och neonatal EKG-tolkning (barn)Figur 1. Normalt EKG 8 dagar gammal flicka. Notera att el-axeln är högerförskjuten (negativt QRS i avledning I och positivt QRS i avledning II). R-vågorna är höga i V1–V3, där också negativa T-vågor ses. Det ses Q-vågor infernot (II, aVF, III) och lateralt (V5, V6). Detta är ett helt normalt EKG för barnets ålder.
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaTolkningsmetod, normalvärden, normalvarianter och patologiFigure 2. Sinusarytmi med sinuspaus. Negativa T-vågor är normalt i V1–V3 (patienten var 15 år gammal när EKG registrerades).
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaSinusbradykardiFigur 1. Sinusbradykardi. Notera att pappershastigheten är 25 mm/s. För att beräkna hjärtfrekvensen dividerar du 300 med antal stora rutor mellan kammarkomplexen. Det är cirka 6.5 stora rutor och 300/6.5 = 46 hjärtslag/minut. I övrigt är EKG normalt; viktigt är att P-vågen i avledning II är positiv.
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaGrundläggande elektrofysiologiFigur 4. Den klassiska EKG-kurvan och de händelser som avspeglas. På denna registrering ses ett kammarkomplex som består av Q-, R- och S-våg (men en eller flera av dessa kan saknas under normala förhållanden).
KRÄVER MEDLEMSKAPMediaIntroduktion till elektrokardiologi och EKG-tolkningFigur 4. Översikt av retledningssystemet och impulsens väg genom hjärtat. Till höger i bild syns pacemaker-hierarkin i hjärtat. Samtliga dessa strukturer har alltså automaticitet och kan därför etablera en rytm. Sinusknutan har högst egenfrekvens, vilket förklarar varför den sätter hjärtrytmen under normala omständigheter.