SOFA-score (Sequential Organ Failure Assessment)

Klinisk bakgrund

SOFA-scoren utvecklades 1996 av en arbetsgrupp inom European Society of Intensive Care Medicine för att kvantifiera och följa graden av organdysfunktion hos svårt sjuka patienter över tid [1]. Instrumentet fyller två kliniska funktioner. För det första ger det en strukturerad, reproducerbar översikt över organsviktens omfattning vid intensivvård, där förändringen över tid är mer informativ än en enstaka poäng. För det andra, och mer konkret, definierar Sepsis-3-konsensusen från 2016 sepsis som en akut ökning av SOFA med ≥2 poäng hos patienter med misstänkt infektion, vilket gör poängen till en integrerad del av den moderna sepsisdefinitionen [2].

Beslutet som instrumentet tjänar är alltså inte enbart prognostiskt. Det är i första hand deskriptivt och longitudinellt: att mäta om och hur mycket organsfunktionen försämras, och att sätta en tröskel för när organdysfunktionen är tillräckligt uttalad för att kvalificera diagnosen sepsis.

Beräkning av SOFA-score

SOFA-scoren är summan av sex organdelpoäng, vardera 0 till 4, för andning, koagulation, lever, cirkulation, CNS och njurar:

$$\text{SOFA} = S_{\text{andning}} + S_{\text{koagulation}} + S_{\text{lever}} + S_{\text{cirkulation}} + S_{\text{CNS}} + S_{\text{njurar}}$$

Totalintervallet är 0 till 24. De enskilda delpoängen:

• Andning (PaO₂/FiO₂, mmHg): ≥400 ger 0, <400 ger 1, <300 ger 2, <200 med respiratorstöd ger 3, <100 med respiratorstöd ger 4.
• Koagulation (trombocyter, ×10³/µL): ≥150 ger 0, <150 ger 1, <100 ger 2, <50 ger 3, <20 ger 4.
• Lever (bilirubin, mg/dL): <1,2 ger 0, 1,2 till 1,9 ger 1, 2,0 till 5,9 ger 2, 6,0 till 11,9 ger 3, ≥12,0 ger 4.
• Cirkulation: MAP ≥70 ger 0, MAP <70 ger 1, dopamin ≤5 µg/kg/min eller dobutamin ger 2, dopamin >5 µg/kg/min eller noradrenalin ≤0,1 µg/kg/min ger 3, dopamin >15 µg/kg/min eller noradrenalin >0,1 µg/kg/min ger 4.
• CNS (Glasgow Coma Scale): 15 ger 0, 13 till 14 ger 1, 10 till 12 ger 2, 6 till 9 ger 3, <6 ger 4.
• Njurar (kreatinin, mg/dL): <1,2 ger 0, 1,2 till 1,9 ger 1, 2,0 till 3,4 ger 2, 3,5 till 4,9 eller urinproduktion <500 mL/dygn ger 3, ≥5,0 eller urinproduktion <200 mL/dygn ger 4.

Härledningskohorten utgjordes av patienter på intensivvårdsavdelningar vid flera europeiska sjukhus, och instrumentet publicerades ursprungligen under namnet "Sepsis-related Organ Failure Assessment" innan det bytte till "Sequential Organ Failure Assessment" för att betona att det inte är begränsat till sepsis [1]. Arbetsgruppen valde variabler utifrån klinisk ytvaliditet och tillgänglighet vid intensivvårdsavdelningar, inte utifrån statistisk modellering. Poängen validerades initialt i en prospektiv multicenterstudie med drygt 1 400 intensivvårdspatienter där man fann att mortaliteten ökade stegvis med stigande totalpoäng.

Tolkning i praktiken

SOFA-scoren har två huvudsakliga tolkningslägen beroende på kontext.

Som longitudinellt instrument vid intensivvård. Poängen beräknas vid ankomst och därefter regelbundet, vanligen dagligen. Trenden är det kliniskt relevanta: en stigande poäng indikerar försämrad organdysfunktion och bör föranleda ökad övervakningsnivå, utredning av bakomliggande orsak och eventuell eskalering av organstöd. En fallande poäng indikerar återhämtning och kan stödja beslut om avveckling av respirator eller vasopressor.

Som sepsisdefinition (Sepsis-3). Hos patienter med misstänkt infektion definierar en akut ökning med ≥2 poäng från baslinjen sepsis [2]. Hos patienter utan känd tidigare organdysfunktion antas baslinjen vara 0. Denna tröskel är inte vald utifrån ett optimalt prognostiskt gränsvärde, utan för att den fångar patienter vars organsvikt är tillräckligt uttalad för att motivera sepsisdiagnosen och därmed aggressiv behandling.

Validering och prestanda

Den största empiriska utvärderingen av SOFA som sepsiskriterium gjordes av Seymour m.fl. inom ramen för Sepsis-3 [2]. I en primärkohort på 148 907 vårdtillfällen med misstänkt infektion vid 12 sjukhus i sydvästra Pennsylvania (2010 till 2012), med 4 % sjukhusmortalitet, beräknades diskriminationen för sjukhusmortalitet. Bland ICU-patienter (n = 7 932 med misstänkt infektion, 16 % mortalitet) hade SOFA en AUROC på 0,74 (95 % KI 0,73 till 0,76), jämförbart med LODS (0,75) och signifikant bättre än både SIRS (0,64) och qSOFA (0,66) [2]. Resultaten bekräftades i fyra externa datauppsättningar med sammanlagt över 700 000 vårdtillfällen.

Prestandan sjunker dock utanför intensivvården. I Seymour-materialets icke-ICU-kohort (n = 66 522, 3 % mortalitet) hade SOFA en AUROC på 0,79, vilket var lägre än qSOFA (0,81) [2]. En dansk studie av 2 045 infektionspatienter på en akutmottagning fann en AUROC på 0,68 för SOFA ≥2 för 28-dagarsmortalitet, formellt bättre än både SIRS (0,52) och qSOFA (0,63), men med låg klinisk användbarhet [3]. Sensitivitet var 61 % och specificitet 67 %, och författarna drog slutsatsen att SOFA:s prognostiska noggrannhet på akutmottagningen är dålig [3].

En tysk studie av 13 780 kirurgiska patienter på IMCU och ICU visade att SOFA fungerade bäst hos de svårast sjuka [4]. Bland patienter vårdade på både IMCU och ICU var AUROC för mortalitet 0,73 för SOFA, jämfört med 0,59 för qSOFA. Bland patienter som enbart vårdades på IMCU var SOFA i stort sett utan prediktiv förmåga (AUROC 0,52 till 0,63), medan qSOFA presterade bättre (AUROC 0,82) [4]. Ingen av poängarna kunde förutsäga misstänkt infektion oavsett vårdnivå.

En uppdaterad version, SOFA-2, publicerades 2025 av Ranzani m.fl. med syfte att förbättra diskriminationen genom reviderade variabelviktningar och tröskelvärden [5]. Denna är dock inte vad kalkylatorn här implementerar, och den har ännu inte etablerats i klinisk praxis.

Begränsningar

SOFA-scoren är konstruerad för intensivvårdspatienter och kräver laboratorievärden och data om vasopressordoser som inte alltid är tillgängliga utanför ICU. På akutmottagningen eller vårdavdelningen är pausen till analysresultat ett praktiskt hinder, och instrumentets diskrimination är sämre i dessa miljöer [2, 3].

Poängen förutsätter att baslinjen är känd. Hos patienter med kronisk organdysfunktion, till exempel kronisk njursvikt eller kronisk leversjukdom, kan baslinje-SOFA redan vara förhöjd vid ankomst. Sepsis-3 rekommenderar att man antar en baslinje på 0 hos patienter utan känd tidigare organdysfunktion, men för patienter med etablerad organsvikt måste kliniken skatta den förändring som infektionen har orsakat, vilket inför subjektivitet i tolkningen [2].

Cirkulationsdelpoängen använder dopamin som referensvasopressor, vilket speglar den kliniska praxis som rådde när scoren utvecklades på 1990-talet. Dopamin används idag sällan som förstahandsval vid septisk chock, där noradrenalin dominerar. Detta gör att delpoängens trösklar för dopamin kan upplevas som oaktuella, även om noradrenalin finns med i de högre poängstegen.

Instrumentet är inte konstruerat för barn eller gravida, och det har inte validerats för dessa populationer. Det kvantifierar organdysfunktion men säger ingenting om etiologi. En hög SOFA-poäng kan orsakas av trauma, toxisk påverkan eller blödning lika väl som av infektion, och poängen ska därför aldrig tolkas isolerat från det kliniska sammanhanget.

Källor

1. Vincent JL m.fl. The SOFA (Sepsis-related Organ Failure Assessment) score to describe organ dysfunction/failure. Intensive Care Med. 1996. PMID: 8844239
2. Seymour CW m.fl. Assessment of Clinical Criteria for Sepsis: For the Third International Consensus Definitions for Sepsis and Septic Shock (Sepsis-3). JAMA. 2016. PMID: 26903335
3. Abdullah SMOB m.fl. Prognostic Accuracy of SOFA, qSOFA, and SIRS for Mortality Among Emergency Department Patients with Infections. Infect Drug Resist. 2021. PMID: 34321893
4. Koch C m.fl. Comparison of qSOFA score, SOFA score, and SIRS criteria for the prediction of infection and mortality among surgical intermediate and intensive care patients. World J Emerg Surg. 2020. PMID: 33239088
5. Ranzani OT m.fl. Development and Validation of the Sequential Organ Failure Assessment (SOFA)-2 Score. JAMA. 2025. PMID: 41159833