Transglutaminasantikroppar (anti-tTG, framför allt IgA-klass) är förstahandsscreening vid misstänkt celiaki. Provet tas alltid tillsammans med total-IgA, eftersom selektiv IgA-brist annars kan ge falskt negativt resultat.
- Negativt: under laboratoriets angivna cut-off (metod- och laboratoriespecifik, ofta U/mL eller kU/L)
Anti-tTG, tTG-IgA, Vävnadstransglutaminasantikroppar
Autoantikroppar mot vävnadstransglutaminas, ett enzym som deaminerar gliadinpeptider från gluten; förstahandsscreening för celiaki.
- Celiaki (särskilt hög titer, >10 gånger övre normalgränsen hos barn)
- Andra autoimmuna sjukdomar kan ge lätt förhöjda, icke-specifika titrar (typ 1-diabetes, autoimmun leversjukdom, reumatoid artrit)
Indikation
Anti-tTG beställs vid symtom som väcker misstanke om celiaki — kronisk diarré, malabsorption, viktnedgång, järnbristanemi utan uppenbar blödningskälla, oklar B12- eller folatbrist, osteoporos hos yngre, dermatitis herpetiformis, samt oförklarad transaminasstegring. Provet används också vid screening av förstagradssläktingar till patienter med celiaki och vid utredning av associerade autoimmuna tillstånd (typ 1-diabetes, autoimmun tyreoidasjukdom, Downs syndrom), där prevalensen av celiaki är förhöjd.
Fysiologisk bakgrund
Vävnadstransglutaminas (tTG) är ett enzym som modifierar gliadinpeptider från gluten genom deamidering, vilket ökar deras affinitet för HLA-DQ2/DQ8 på antigenpresenterande celler i tunntarmens slemhinna. Hos genetiskt predisponerade individer triggar detta en T-cellsmedierad immunreaktion som leder till villusatrofi och kryptahyperplasi. Som del av denna autoimmuna process bildas antikroppar riktade mot tTG självt, och nivån av dessa antikroppar korrelerar generellt med graden av pågående glutenexponering och slemhinneskada.
Provtagning och preanalys
Serumprov utan särskilt fastekrav. Avgörande för korrekt tolkning är att patienten äter glutenhaltig kost vid provtagningstillfället — glutenfri kost, även under kort tid, kan sänka antikroppsnivån och ge falskt negativt resultat. Total-IgA analyseras alltid parallellt, eftersom cirka 2–3 procent av celiakipatienter har selektiv IgA-brist, vilket gör IgA-baserat anti-tTG opålitligt hos denna grupp.
Referensintervall
Negativt: under laboratoriets angivna cut-off (ofta angivet som U/mL eller kU/L beroende på analysmetod). Referensintervall och cut-off-nivåer är metod- och laboratoriespecifika, och det lokala laboratoriets angivna intervall ska alltid användas. Vissa laboratorier anger även en "gråzon" mellan negativt och tydligt positivt resultat.
Tolkning
Positivt fynd
Positivt anti-tTG-IgA med hög titer (särskilt > 10 gånger övre normalgränsen hos barn) har hög positiv prediktiv sannolikhet för celiaki och kan hos barn i vissa fall, enligt europeiska riktlinjer (ESPGHAN), tillsammans med positiv HLA-DQ2/DQ8 och klinisk bild räcka för diagnos utan biopsi. Hos vuxna rekommenderas i regel alltid tunntarmsbiopsi för att bekräfta diagnosen oavsett titerhöjd. Låg-positivt resultat bör konfirmeras med endomysialantikroppar (EMA) eller biopsi, eftersom lägre titrar har lägre specificitet.
Negativt fynd
Ett negativt anti-tTG-IgA hos individ med normalt total-IgA utesluter celiaki med hög säkerhet under förutsättning att patienten ätit glutenhaltig kost. Vid samtidig IgA-brist krävs IgG-baserade antikroppar (anti-tTG-IgG eller deamiderat gliadinpeptid-IgG, DGP-IgG) för tillförlitlig bedömning, eftersom IgA-baserade tester annars ger falskt negativt resultat oberoende av sann sjukdomsstatus.
Felkällor och interferens
Glutenfri eller glutenreducerad kost före provtagning är den viktigaste felkällan och kan ge falskt negativt resultat även vid manifest celiaki — patienten ska ha ätit normal, glutenhaltig kost i flera veckor före provtagning. Selektiv IgA-brist ger falskt negativt IgA-baserat anti-tTG och kräver komplettering med IgG-baserade antikroppar. Andra autoimmuna sjukdomar (typ 1-diabetes, autoimmun leversjukdom, reumatoid artrit) kan i sällsynta fall ge lätt förhöjda, icke-specifika titrar. Barn under två år kan ha svagare antikroppssvar och kan behöva kompletteras med DGP-antikroppar, som har bättre känslighet i denna åldersgrupp.
Vidare utredning
Vid positivt anti-tTG bör gastroskopi med tunntarmsbiopsi (duodenum, flera biopsier) göras för histopatologisk konfirmation enligt Marsh-klassifikationen, om inte barn uppfyller kriterier för biopsifri diagnos. HLA-DQ2/DQ8-typning kan användas för att stärka eller praktiskt taget utesluta diagnosen (mycket högt negativt prediktivt värde vid negativt resultat) men är inte i sig diagnostiskt vid positivt fynd, eftersom en stor andel av befolkningen bär allelerna utan att utveckla celiaki. Vid bekräftad diagnos bör benmassa, järnstatus, B12/folat och tyreoideafunktion kontrolleras, samt dietistkontakt för strikt glutenfri kost initieras.
Sammanfattning
Anti-tTG-IgA, alltid tolkat tillsammans med total-IgA, är förstahandsprov vid misstänkt celiaki och kräver att patienten äter glutenhaltig kost vid provtagningen för tillförlitligt resultat. Diagnosen bekräftas i regel med tunntarmsbiopsi hos vuxna, medan barn med hög antikroppstiter i vissa fall kan diagnostiseras utan biopsi enligt gällande riktlinjer.
Källor
- Husby S m.fl. European Society for Pediatric Gastroenterology, Hepatology and Nutrition Guidelines for Diagnosing Coeliac Disease 2020. J Pediatr Gastroenterol Nutr 2020. PMID: 31568151
- Rubio-Tapia A m.fl. ACG Clinical Guideline: Diagnosis and Management of Celiac Disease. Am J Gastroenterol 2013. PMID: 23609613
- Lebwohl B m.fl. Coeliac disease. Lancet 2018. PMID: 29551341
- Tietz Textbook of Clinical Chemistry and Molecular Diagnostics. Elsevier.
- Leffler DA, Schuppan D. Update on serologic testing in celiac disease. Am J Gastroenterol 2010. PMID: 20940708
