C-reaktivt protein (CRP) är kroppens mest använda akutfasmarkör och stiger inom 6–12 timmar vid vävnadsskada eller inflammation. Det används brett för att bedöma infektionsgrad, skilja bakteriell från viral genes och följa behandlingssvar.
- < 3–5 mg/L
CRP
Akutfasprotein som produceras i levern som svar på IL-6 vid vävnadsskada eller inflammation; binder fosfokolin på bakterier och skadade celler och aktiverar komplementsystemet.
- Bakteriell infektion
- Abscess
- Större vävnadsskada (kirurgi, trauma, infarkt)
- Aktiv systeminflammation (vaskulit, RA-skov)
- Sepsis, empyem
Indikation
CRP beställs vid misstänkt infektion (särskilt bakteriell), för att bedöma svårighetsgrad av inflammatoriska tillstånd, för att följa behandlingseffekt vid antibiotikabehandling eller kirurgi, samt som del i sepsisbedömning tillsammans med andra parametrar. Provet används även vid uppföljning av inflammatoriska systemsjukdomar (t.ex. reumatoid artrit, IBD) för att bedöma sjukdomsaktivitet.
Fysiologisk bakgrund
CRP produceras i levern som svar på IL-6, som frisätts från makrofager och andra celler vid vävnadsskada eller infektion. Proteinet binder till fosfokolin på bakterieytor och skadade celler och aktiverar komplementsystemet samt underlättar fagocytos. Till skillnad från SR (sänka) reagerar CRP snabbt — koncentrationen kan öka mer än hundrafalt inom ett dygn och normaliseras lika snabbt när den utlösande orsaken avklingar, vilket gör CRP användbart för att följa förlopp i realtid.
Provtagning och preanalys
Venöst serum- eller plasmaprov, inget fasteskrav, ingen särskild tidpunkt krävs. Snabbtest (CRP POC) på kapillärt blod finns för användning inom primärvård och används ofta för att skilja luftvägsinfektioner med behov av antibiotika från självläkande virala infektioner. Provet är stabilt vid rumstemperatur och kylförvaring under normal transporttid.
Referensintervall
Vuxna, friska: <3–5 mg/L (metodberoende, vissa högkänsliga analyser rapporterar <1 mg/L). Lätt förhöjt: 5–40 mg/L (typiskt vid virusinfektion, mindre vävnadsskada). Måttligt-kraftigt förhöjt: >100 mg/L (typiskt vid bakteriell infektion, större vävnadsskada). Använd alltid det lokala laboratoriets referensintervall, då metod och känslighet varierar.
Tolkning
Förhöjda värden
Kraftigt förhöjt CRP (>100 mg/L) talar starkt för bakteriell infektion, abscess, större vävnadsskada (kirurgi, trauma, infarkt) eller aktiv systeminflammation (t.ex. vaskulit, reumatoid artrit-skov). Måttlig stegring ses vid virusinfektioner, mindre inflammationer och vid kroniska tillstånd som obesitas och rökning. Extremt höga värden (>300–400 mg/L) förekommer vid svår sepsis, empyem och vissa maligniteter.
Sänkta värden
Normalt eller lågt CRP hos en akut sjuk patient talar emot bakteriell infektion men utesluter den inte helt — CRP kan ligga efter i tid (första 6–12 timmarna av en infektion), och vissa infektioner (tidig, lokaliserad, eller hos immunsupprimerade patienter) ger måttlig eller utebliven stegring.
Felkällor och interferens
CRP är ospecifikt — det stiger vid i princip all vävnadsskada, inte bara infektion, vilket kräver klinisk korrelation. Immunsupprimerande behandling (särskilt IL-6-hämmare som tocilizumab) kan maskera ett förväntat CRP-svar vid pågående allvarlig infektion, vilket är en viktig fälla vid biologisk behandling. Kroniskt lätt förhöjt CRP ses vid obesitas, rökning och metabolt syndrom utan akut sjukdom. Nyfödda har ett trögare CRP-svar än vuxna. Vid neutropen sepsis kan CRP-stegringen vara fördröjd eller dämpad.
Vidare utredning
Vid högt CRP med oklar infektionsfokus bör blododling, urinodling, lungröntgen och riktad anamnes/status vägleda vidare provtagning. Vid diskrepans mellan klinisk bild och CRP-nivå kan procalcitonin övervägas för bättre specificitet mot bakteriell genes, särskilt vid sepsisbedömning. Seriella CRP-mätningar är användbara för att följa behandlingssvar vid antibiotikabehandling eller postoperativt förlopp.
Sammanfattning
CRP är en känslig men ospecifik akutfasmarkör som snabbt speglar graden av inflammation eller vävnadsskada. Nivån måste alltid tolkas i klinisk kontext, och seriella mätningar ger ofta mer information än ett enskilt värde.
Källor
- Pepys MB, Hirschfield GM. C-reactive protein: a critical update. J Clin Invest 2003. PMID: 12782641
- Póvoa P. C-reactive protein: a valuable marker of sepsis. Intensive Care Med 2002. PMID: 12232690
- Simon L m.fl. Serum procalcitonin and C-reactive protein levels as markers of bacterial infection: a systematic review and meta-analysis. Clin Infect Dis 2004. PMID: 15115553
- Harrison's Principles of Internal Medicine. McGraw Hill.
